2023
Salong 18. Säg du först.
Den 19 augusti kl 15.00 besökte poeten Petra Mölstad och konstnären Liv Strand Bie med verk som gick i dialog med Great Learning Orchestra och Sophi Vejrichs session på Salong 17. Hur ser påverkan ut i den konstnärliga processen? Hur lyssnar vi till varandra? Var börjar och slutar en människa, ett konstverk, ett samtal?
Bie biennals salonger 2023 hade temat dialog och ömsesidigt lyssnande, förmågor vi menar är extra viktiga att undersöka och uppöva i tider av politisk polarisering och trånga åsiktskorridorer, där starka åsikter vinner över eftertanke och nyansering, och det höga tonläget över lyssnandet. Salongerna hade formen av öppna seminarier. Vid det första, Salong 17, i slutet av maj, utförde medlemmar ur orkestern Great Learning Orchestra en musikalisk improvisation utifrån ett 4×3 meter stort fotografi av konstnären Sophi Vejrich som hänger på Bie biennals fasad.
Efter improvisationen samlades deltagarna och publiken för ett samtal lett av moderatorn Lars Hermansson om relationen mellan fotot och den improviserade musiken. Hur ser påverkan mellan olika konstarter ut? Vad i fotot var det som fick musiken att låta som den gjorde? Hur lyssnar och påverkas medlemmarna i orkestern av varandra under improvisationen? Vad innebär det att lyssna och förhålla sig till ett annat konstnärligt uttryck, och i förlängningen till en annan människa eller varelse?
Med i publiken finns nästa seminariums huvudpersoner: konstnären Liv Strand och poeten Petra Mölstad. Vid nästa seminarium 19 augusti tar de med sig någon form av reaktion på det de upplevt vid det första seminariet. Det kan vara en dikt, en skriven text av annat slag, en teckning, ett objekt. Formen är fri, enda kravet är att framförandet ska ha sin utgångspunkt i musiken och samtalen på det första seminariet. Även detta seminarium leds av en moderator som ställer frågor kring den konstnärliga och intellektuella processen.
Om Salongerna
Två gånger per år har vi ett kritiskt undersökande samtal i magasinet – vanligen men inte alltid modererat av Lars Hermansson – mellan två kulturarbetare – författare, konstnärer, filosofer – kring ett i vårt tycke underdiskuterat tema som skiftar från år till år. Gäster så här långt: Ann Jäderlund, Hans Gunnarsson, Jila Mossaed, Lina Selander, John Swedenmark, Jenny Maria Nilsson, Johan Jönsson, Katarina Bjärwall, Khashayar Naderehvandi, Emil Boss, Charlotta Björklind, Burcu Sahin, Erik Gandini, Christian Abrahamsson, Anna Jörgensdotter/Sanvaresa, Erik Bergqvist, Mikaela Blomqvist, Carin Franzén, Ulf Karl Olov Nilsson, Erika Dahlén, Jasim Mohamed, Ann Edholm, Arazo Arif, Camilla Hammarström, Leif Holmstrand, Sara Abdollahi, Maria Zennström, Malin Isaksson, Tom Sandqvist (moderator), Rebecca Digby, Anna-Karin Rasmusson och Zsuszanna Larsson Gilice.
Salongerna är ett samarrangemang med bokförlaget lejd. Det serveras fika och böcker i pausen.
2016 var temat Hem, med allt vad det innebär av förgreningar och associationer till hemlöshet, hembygd, exil, hemlängtan.
2017 var temat Motstånd påbjudet. Hur kan konst och litteratur bidra till att förändra världen, utan att stå i tjänst och vara nyttig, alltså utan att göra avkall på att förutsättningslöst undersöka världen. Hur vet man att konst gör motstånd? Mot vad då?
2018 var temat Ägande. Att äga och vara ägd är existentiella grundtillstånd som går att tillämpa på de flesta områden i livet. När vi säljer vår kropp och våra själsförmögenheter till en arbetsgivare större delen av vår vakna tid kan vi då sägas äga våra liv. Äger vi kunskap eller äger den oss i form av förutfattade meningar och vanetänkande? Vi kanske äger bostadsrätten enligt köpekontraktet, men är också ägda av banken och av oron över bostadsbubblan, räntehöjningen, projektanställningen.
2019 var temat Vems verkligheter? Alla vet att det inte finns en verklighet utan flera. Oändligt många om man ger begreppet en vid definition. Ändå dominerar ordet i bestämd form singularis. Verkligheten. Verklighetens folk. Kom ut i verkligheten. Men vems verklighet? Finns det verkligheter som är verkligare än andra? Enligt vem? Och varför? Kan verkligheten vara osynlig?
2020 var temat Vad tänker dikten? Nu ville vi efterlikna det ofta djupare slags samtal om text som odlas på landets skrivarutbildningar. Ett kollektivt och långsamt tänkande kring diktens olika utryck. Vad förmedlas, varför, hur? Författaren Erik Bergqvist och kritikern Mikaela Blomqvist, litteraturvetaren Carin Franzén och författaren och psykoanalytikern Ulf Karl Olof Nilsson närläste tre dikter från tre sekel av tre författare: Emily Dickinson, Karl Vennberg och Emily Berry.
2021 var temat Skönhet och ideologi; och efter sista föreställningen summerade vi säsongens salonger så här: ”Schlegel hade en definition av skönhet” säger Johan Jönsson som sitter i publiken, ’han kallade det andens frigörelse från materien’ eller något i den stilen”.
Samtalsserien om skönhet på Bie biennals salonger är över. Vi har haft några landets intressantaste konstnärer och författare på besök. Leif Holmstrand talade sig varm för dekorationen som icke-dekorativt (eller halvdekorativt) element i konst och litteratur: virkade spetsar, metrik. Men även för sopor. Camilla Hammarström försökte via en bild av Matisse föreställa sig en hel och ren skönhet, men misslyckades. Ann Edholm talade veckan innan om en brun målning som alla på konsthögskolan, och senare när hon ställde ut den på Liljevalchs, kallade ful och till och med motbjudande. För att den var brun? Varför är brunt fult? För att jorden är brun och vi strävar efter ”andens frigörelse från materien”? Arazo Arif talade om att ladda normfula saker med känslor som gör dem vackra. Erika Dahlén bland mycket annat om Emilia Fogelklous provisoriska uppdelning av konstnärer och författare i väckare och vilare, där väckarna står för engagemang i samtiden och vilarna för kontemplation och skönhet. Jasim Mohammed lutar i så fall åt vilarna. I en kontemplativ minnesräcka via en Parkerpenna fick han oss att se sin fars sirliga nedtecknande av siffror i kassaboken han hade sin i tygaffär i Irak. Han kunde inte läsa och skriva men älskade teckna ned siffror med sin Parker 45.
2022 tema naken knöt an till föregående års salonger kring förhållandet mellan det vackra och det fula. I engelskan finns en tydlig distinktion mellan naked och nude, där det senare står för den i själva verket påklädda nakenheten – i betydelsen nakenmodell – medan det förra associerar till den blottlagda, avklädda, rent sinnliga nakenheten. Om nakenmodellen i ateljén leder tankarna till den klassiska skönheten i det traditionella västerländska, i grunden patriarkala, normsystemet, kan nakenheten i den andra betydelsen sägas bryta mot denna norm t.ex. genom sin närhet till den medeltida karnevalens groteska kropp, den flytande, flödande, gränsöverskridande kroppen som förnekar given genustillhörighet. Deltog gjorde Johan Jönson, Sara Abdollahi, Maria Zennström, Malin Isaksson.
Bilder, sammanfattningar och ljudfiler till några av våra tidigare salonger hittar du här nedan. Vi har sedan dess valt att inte streama eller spela in salongerna, dels för att nätet redan svämmar över av intressanta meningsutbyten som alltför få tar del av, men också för att tekniken som behövs för att ge en blek avglans av våra salonger kräver kunniga personer och apparatur vi inte förfogar över. Dessutom försvinner något av den nuiga exklusiviteten i samtalen om de spelas in.
*
Salong 1
Hem
Bie biennals första salong var ett samtal med författarna Ann Jäderlund och Hans Gunnarsson om hem och hemlöshet. Fullt med folk i sädesmagasinet, tillresta från Stockholm, Eskilstuna, Vingåker, samt en hel del Biebor. ”Litteratur är både hem och hemlöshet. Vi har inga hem eftersom vi ska dö. Och vi städar alldeles för mycket i de hem vi eventuellt har” var några av de saker som sades. Tyvärr klickade tekniken så det finns ingen ljudfil från samtalet. Men det kommer vi att ha i fortsättningen.
Bie biennal är inte ensamma om att vrida och vända på begreppet hem i dessa tider av migration och hemlöshet. SR Kultur har i sin programserie Hembygder – där Lars gjorde det första programmet – varit inne på ämnet. Även litteraturfestivalen Textival som gick av stapeln i april hade temat hem.
Salong 2
Hem
Salong 2 var ett samtal mellan poeten Jila Mossaed och konstnären Lina Selander om hem, hemlöshet och exil, utifrån deras respektive författar- och konstnärsskap. Jila läste dikter som gestaltade hennes erfarenheter av flykt och exil, Lina visade filmen Timmarna som rymmer formen som har sin utgångspunkt i Walter Benjamins flykt och död i den spanska staden Port bou. Samtalet i sin helhet går att lyssna till på nedanstående ljudfiler. Bruset i början av den första filen är ett häftigt skyfall som går över efter några minuter.
Salong 3
Motstånd påbjudet
Jenny Maria Nilsson fick förhinder så samtalet fördes mellan John Swedenmark och Lars Hermansson inför en liten men uppmärksam publik i det högsommarvarma sädesmagasinet. Hela samtalet finns på ljudfiler här nedan.
https://soundcloud.com/bokf-rlaget-lejd/motstand-pabjudet-del-1
https://soundcloud.com/bokf-rlaget-lejd/motstand-pabjudet-del-2
https://soundcloud.com/bokf-rlaget-lejd/motstand-pabjudet-del-3
Salong 4
Motstånd påbjudet
Författaren och kritikern Jenny Maria Nilsson och poeten Johan Jönsson var gäster på Salong 4 och samtalade under rubriken Motstånd påbjudet.
Salong 5
Ägare, ägd, ägdast
Stockholms vackraste plats är gemensamt ägd, säger Katarina Bjärvall. ”När jag skrev experimentellt var det som att jag alltid riskerade att läsas som att min svenska inte var tillräckligt bra”, säger Khashayar Naderehvandi, född i Iran men uppvuxen i Sverige, apropos att äga ett språk. Bie biennal Salong 5 handlar om ägande. Ägare, ägd, ägdast.
Salong 6
Ägare, ägd, ägdast
Poeten Emil Boss i samtal med psykoanalytikern Charlotta Björklind. Vad är humankapital och vem äger det? Äger vi oss själva och våra barn? Moderator Lars Hermansson.
Salong 9
Vad tänker dikten?
En coronadecimerad men koncentrerad publik tar del av Erik Bergqvists och Mikaela Blomqvists läsningar av Berry, Dickinson och Vennberg. Dikterna samt läsningarna (klicka på länkarna) finns här nedan. Samtalet som utspann sig efteråt får du försöka föreställa dig.